Tillika med en bibliotekarie så har du som fotograf ett ansvar för dina bilder. En bild finns inte om du inte hittar den. Vad är det som krävs? Dels att du indexerar bilden och gör den sökbar, annars är du körd. Det krävs också en långsiktig lösning, för lagring av dessa bilder som håller över tid. Rådet till dig! Arkivera dina bilder.
Vidare är det inte ekonomiskt försvarbart att lagra din bildskatt på olika medier som minneskort, USB stickor, eller en bunt dvd skivor som ligger i ett skåp och skräpar. Samtidigt är många av de tekniska lösningarna gamla, de kommer inom snar framtid att försvinna och ersättas av nyare, snabbare, bättre tekniker. Till sist, hur många är det som använder cd eller dvd-skivor idag för lagring?
Många med mig kan intyga att när olyckan är framme, då är det redan försent.
Jag ställde frågan till fotograf Lars Dareberg.
Lite fakta:
Lars började redan som 14-åring på Vestmanlands läns tidning i Västerås där han är uppväxt. Bara två år efter det fick Lars fast jobb på tidningen. Han gjorde lumpen som fotograf på Värnpliktsnytt och efter det jobbade han på några olika redaktioner. Aftonbladet och Expressen i Stockholm och efter ett år på Länstidningen i Södertälje hamnade Lars i Malmö och Sydsvenskan.
Läs mer om Lars Dareberg och kolla hans blogg
Hur gör du?
Jag spar alla mina raw-filer, filmer och färdiggjorda bilder/filmer på en hårddisk av märket Drobo.
Varje kvartal gör jag en ”back-up” från den som jag spar på annat ställe så jag har allt sparat på två ställen.
Jag vet att många fotografer slarvar med sina bilder. Är du ordningsam indexerar o sparar alla dina bilder? Och hur gör du med dina filmer?
Jag sparar allt mer eller mindre och försöker indexera och skriva ner så mycket som möjligt så jag ska nog kunna finna det mesta. Det är värre med filmklippen tycker jag.
Där kan jag ibland behöva ett drönarklipp över skog och så får jag leta som en tok för att finna rätt. Men det ska jag ta tag i och bli bättre på.
Bra att du påminde mig 🙂
När kraschen är ett faktum
Har du råkat ut för en hårddisk krasch och förlorat bilder, hur kändes det?
Yes! En kollega skulle hjälpa mig med en liten skitsak och då lyckades han radera hela 2017 faktiskt.
Sen har jag haft någon ytterligare med en Lacie-disk som jag jag betalat 10000 kr för att rädda och allt kom tillbaka.
Men hela 2017 är borta än idag dock. Det kändes väl … låt mig säga … sådär.
Har du något bra tips på hur du gör, favoritprogram mm
Egentligen har jag inget tips, jag vet inte egentligen inte om jag själv ”gör rätt”. Mitt tips som jag själv inte lever upp till skulle kunna vara att släng alltihop och arkivera inte – så sover du bättre.
Jag använder Photomechanics för att leta upp rätt bilder och så jobbar jag med färgkoderna i programmet för att sålla ut det bästa
Jag har fått för mig att anställda fotografer inte bryr sig lika mycket då tidningen har ett eget arkiv. Hur var det för dig? Du har erfarenhet från bägge.
Jo, så kan det nog vara. Att var anställd är generellt lite av ”det där tar andra hand om”. Så var det för mig och så sparade jag det jag själv tyckte var bra eller extra roligt att ha kvar så att säga. Men den hårddisken behöver inte vara lika stor direkt.
Vad är det som krävs
- Program
- Itpc data
- Arkiv
- Lagringsmedia
- Backup
IPTC Photo Metadata Standard är den mest använda standarden för att beskriva foton på grund av dess universella acceptans bland nyhetsbyråer, fotografer, bildbyråer, bibliotek, museer och andra relaterade industrier.
Program
Idag finns det en uppsjö med olika program, som särskilt är avsedda för att spara bilder. Jag kommer därför inte gå in på alla de program som finns. Utan således bara de program jag personligen har använt och som jag använder nu.
Server
För det första många av dessa program kräver en server, de kommer jag av naturliga själ inte gå in på. Vidare så kommer jag inte heller gå igenom de molnbaserade lösningarna. Men grunden för alla är de ligger i en databas. Till sist, de program som jag bäst känner till är Lightroom och Photomechanic Plus.
Av detta skäl så är Photomechanic Plus är det program som jag personligen använder mig av. Vidare, principen är densamma för alla bilddatabaser, det du matar in får du ut.
ITPC, grunden till att arkivera bilderna
I program som PM+ (Photomechanic Plus) lägger du till grundinformationen (ITPC) redan vid inläsningen av bilderna. Som när? Var? Hur? Det är grunden, slarvas det med det så kommer du inte att hitta bilderna. Till sist är det mycket viktigt med sökord: Sport, event, vilken sport, person, personer på bilden, namn från vänster är det en stor grupp lägg till vilken rad. Det kan aldrig bli för mycket information. Mer information i bilden desto större chans att finna rätt bild när du söker efter den.
Tänk att du söker efter en bild på exempelvis kungen och det finns 10 000 bilder i arkivet på honom. Då krävs det mer info för att du ska finna rätt bild är det vinter, sommar, sol, jakt, Eriksgata destomer information som finns i bilden desto lättare blir det i slutändan.
Kontrollera stavning. Om du är noggrann kommer det att löna sig, uppenbart eller hur.
Nogrannhet är nyckeln till att arkivera dina bilder
Redan när du läser in bilderna från kamerans minneskort skall all grunddata finnas där, slarvar du med det redan här är du ute på mycket hal is.
- Lägg in datum och grunddata, namn,ort vad bilden innehåller.
- Spar inte bilderna bara på din arbetsdator. Helst på flerplatser
- När du börjar med bilderna, rensa bort allt som är dåligt
- Var noggrann med info på bilderna och glöm inte lägg till © copyright
Arkiv
Grunden för programmet består av en databaslösning vilken jag inte kommer att gå närmare in på. Huvudsaken för mig är att det fungerar och är snabbt och framför allt stabilt, helt enkelt finna det jag vill hitta nu utan strul.
Lagringsmedia
Platsen bilderna hamnar på först är givetvis kamerans minneskort, redan där finns det en uppsjö av olika lösningar. Det vi inte kan råda över eller bestämma det gör tillverkaren av kameran du använder. Efter det har du alla möjligheter att ställa till det.
Under ett uppdrag för Tidningen Expressen Tillbringade hel dag på en taxibåt. Anledningen var, Försvarsmakten letade ännu en gång efter en ubåt. Tillsammans med en av Expressens reportrar var vi ute för att rapportera om händelsen. Efter dagens slut angjorde vi hemmahamnen för taxibåten, allt var fri o fröjd… Tills vi skulle kliva av båten och jag stöter till kameran i båtens reling, kameraremmen går av! I ultrarapid ser jag kameran segla genom luften sen ner i vattnet. Ser hur den sakta sjunker ner i det kalla mörka vattnet och försvinner. Det var det! Bilderna hade jag redan skickat som tur var direkt från kameran. Resterande bilder samt kameran uppslukades av havet! Borta för alltid.
Raid
Slutligen åter till lagringsmedia. Nätverksansluten lagring i form av en NAS (Newark Attached Storage) är vad jag själv använder. Den är inställt på Raid 5 vilken innebär förenklat att det 4e hårddisken speglar de andra tre hårddiskarna. Går en hårddisk byter man den och bilderna återställs. Skiter det så fungerar det inte alltid som det ska men förlusten blir inte lika stor.
Backup
Man kan aldrig vara nog försiktig! En sak ska du vara medveten om, att förr eller senare kommer du att drabbas av en krasch. Frågan är när? Frågan bör du ställa dig innan kraschen, hur mycket kommer det att kosta dig? Det kan vara allt från o kronor är bilderna värda? är det värt att betala 10 000 tals kronor för att rädda dem.
Förberedelse
Är du förberedd med en ”backup arkiv på dina bilder” är ingen skada skedd, däremot om det inte finns någon kopia på materialet, så är det borta för alltid! Det är en sanning med modifikation det går att rädda mycket, det finns företag som sysslar med detta hela dagarna.
Nackdelen det tar tid och kostar mycket pengar, mycket mer än om du hade haft en kopia (backup). I den bästa av världar har du fler kopior, dels en som du kommer åt snabbt om olyckan skulle vara framme. Till sist en backup på annan plats.
Andra inlägg
Lämna ett svar