AI-manipulerade bilder vilka är riskerna? Det är en fråga som rör alla inte bara fotografer och journalister. Teknologins påverkan på nyhetsrapporteringen, vad är sant eller falskt. Nyhetsbyråer och journalister har blivit alltmer medvetna om farorna med AI-manipulerade bilder. De står inför utmaningen att bevara integriteten och tillförlitligheten i sina nyhetsrapporteringar. Det är noll tolerans för att behålla trovärdigheten.
Visuell kommunikation är en form av uttryck där information och idéer kommuniceras genom visuella element, såsom bilder, grafik, färger och typografi, istället för enbart ord. Det är ett kraftfullt sätt att kommunicera eftersom människor ofta reagerar starkt på visuell stimuli. Genom visuell kommunikation kan man förmedla budskap, berätta historier och överföra känslor på ett effektivt sätt.
Vad är min syn på riskerna med AI-manipulerade bilder.
Tyvärr har det blivit svårare att lita på de bilder man ser. Jag har blivit mer kritisk när jag ser på bilder. Tyvärr så blir det allt lättare att ändra bilder i photoshop. Bildprogrammen har allt fler funktioner för att ”så kallat” skapa bilder. Dessa funktioner blir tyvärr allt bättre med varje uppdatering de släpper.
I de sociala plattformarna som jag följer till exempel Instagram blir fusk med bilder allt vanligare. Somliga som konstant manipulerar bilderna i sin jakt på ”Likes”. De personer jag upptäcker håller på med sådant slutar jag genast att följa.
Frågan, var går gränsen? Mats bildchef på TT säger, det är nolltolerans som gäller hos oss. För mig är det samma, då det kommer till nyhetsbilder. När det kommer till mina naturbilder så använder jag Topas Ai för att främst reducera brus i bilder med högt iso men det är inte ok att ta bort störande objekt eller ändra innehållet i bilderna. Det är vanlig bildredigering som gäller !
Hur är det med mina texter då ? Jag misstänker att jag har någon form av ordblindhet, För att göra texterna läsbara så använder jag Ai, det hjälper mig väldigt mycket. Annars blir mina texter obegripliga.
Hur ställer sig nyhetsbyråerna till AI.
Getty Images.
Bildbyrån Getty Images skickade nyligen ut tydliga regler för Ai manipulerade bilder till anslutna fotografer.
| Getty Images does not accept files created using AI generative models. This includes Adobe’s recently announced Creative Cloud tools, which are now available with its Firefly‑powered generative AI tools built in. We’ll update you if our submission policy changes. Best wishes, Getty Images | iStock |
|---|
TT Nyhetsbyrån.
Bildchef: Mats Scagerström
Vi har tagit in försäkringar från alla byråer som levererar till oss att de inte inkluderar AI-generade bilder i sitt flöde till oss. Eftersom trovärdighet är centralt för oss är det förstås superviktigt att det inte finns några AI-genererade bilder i vårt flöde.
Våra egna fotografer har vår bildpolicy att följa, där det står: ”Bilder får inte manipuleras. Endast traditionell bildbehandling, som till exempel korrigering av färger, efterbelysning och kontrastjustering, är tillåten. En måttfullhet med effekter ska prägla kopieringsarbetet av nyhetsbilder och reportagebilder.
Klonverktyg och andra automatiserade redigeringsverktyg
Klonverktyg och andra automatiserade redigeringsverktyg i bildbehandlingsprogram som till exempel Photoshop är inte tillåtet att använda. Det är inte heller tillåtet att göra innehållsförändrande beskärningar.
Blir en bild ifrågasatt är det viktigt att originalfiler för de bilder som avsetts för publicering finns sparade.”
När det gäller frilansar känner och litar vi ju på de flesta vi samarbetar med. Vi kollar inte rutinmässigt deras bilder, men om det är något som vi tycker inte stämmer tar vi kontakt med dem. I nuläget har vi ingen verktyg för att kolla eventuella manipulationer, men ofta är kameran EXIF-info en god hjälp.
Vi har nolltolerans för AI-generade eller manipulerade bilder i vårt redaktionella flöde. Inte heller på textsidan använder vi oss av AI.
Jag tror att man får skilja mellan bilder skapade med generativ AI och bilder som är redigerade med automatiserade AI-baserade verktyg i t.ex. Photoshop. AI-genererade bilder hör förstås inte hemma i det redaktionella sammanhang vi arbetar i, och allt eftersom den tekniken blir bättre kommer det att bli svårare för en läsare att skilja mellan en AI-genererad och en äkta bild.
Bättre AI-verktyg i de traditionella bildhanteringsprogrammen kommer också att göra att blir allt viktigare att på ett säkert sätt kunna verifiera en bilds äkthet snarare än att kunna avslöja eventuella manipuleringar. Där hoppas jag att projekt som CAI (Content Authenticity Initiative) där bland andra Adobe, Nikon Canon och många stora mediahus är delaktiga, ska bli till hjälp i framtiden
Källgranskning
Svenska medier, precis som medier i många andra länder, använder en rad metoder och tekniker för att kontrollera om en bild är manipulerad. Dessa inkluderar:
- Källgranskning: Journalister och redaktörer granskar noggrant sina källor och försöker försäkra sig om att bilderna som används i nyhetsrapportering är autentiska och inte manipulerade. Detta kan innebära att de kontaktar fotograferna direkt eller be om ytterligare information om hur och när bilden togs.
- Användning av professionella fotografer: Många svenska medier förlitar sig på professionella fotografer med en stark yrkesmässig etik. Dessa fotografer har vanligtvis etablerade rykten att upprätthålla och är mindre benägna att manipulera bilder.
- Redaktionell granskning: Redaktörer och journalister har ofta ögat för att upptäcka uppenbara manipulationer. De kan använda sin erfarenhet för att identifiera tecken på bildmanipulation, som ojämna kanter, suddiga övergångar eller felaktiga proportioner.
- Digitala verktyg och experter: Vissa svenska medier använder digitala verktyg och tekniker för att analysera bilder. De kan även konsultera med bildexperter eller använda specialiserade program för att upptäcka manipulation.
- Samarbete med andra nyhetsbyråer: Svenska medier kan samarbeta med internationella nyhetsbyråer och organisationer för att bekräfta bilders äkthet. Om en bild har använts i flera nyhetsrapporter kan detta öka förtroendet för dess äkthet.
- Öppenhet: Om det finns något tvivel om en bilds äkthet kan svenska medier vara öppna om det. De kan rapportera om de tveksamheter de har och dela med sig av informationen till sina läsare.
Lämna ett svar