Att mata fåglarna, nötskrikor

Dags att mata fåglarna

Vill du veta hur länge du bör mata fåglarna? Att mata fåglar är inte bara en trevlig aktivitet, det kan också vara till stor nytta för våra fjäderklädda vänner. Men hur länge ska man egentligen fortsätta att mata dem? I den här artikeln kommer vi att utforska detta ämne och ge dig några riktlinjer att följa. En guide för att locka till sig vackra fågelarter

Fågelmatning är en populär aktivitet som inte bara ger oss glädje utan också stöder våra fjäderklädda vänner. Men att bestämma hur länge du bör mata fåglar kan vara en knepig fråga. I denna artikel kommer vi att granska detta ämne noggrant och erbjuda några riktlinjer att överväga. En guide för att locka till sig vackra fågelarter.

Säsong och plats

När det gäller fågelmatning finns det ingen fast regel för hur länge du bör fortsätta. Detta beror på flera faktorer, inklusive årstiden och din geografiska plats. Vissa väljer att mata fåglarna året runt, medan andra begränsar det till vintermånaderna när naturlig mat är knapp. Det är viktigt att komma ihåg att fåglar är vilda djur och överlever utan vår hjälp.

För och nackdelar

Men det finns även några potentiella nackdelar att överväga. Fågelmatning med bröd och andra matrester kan locka skadedjur som råttor och möss. Dessutom kan de dra in sig i ditt hus för att söka värme och komfort. Det är viktigt att vara medveten om dessa risker och ta försiktighetsåtgärder om du väljer att mata fåglar.

Nu är det läge att mata fåglarna

Redan i början av oktober sätter jag i gång, då hänger jag upp foderautomaterna. Jag använder bara foderautomater med små hål och en liten sittpinne där den lilla fågeln inte har möjlighet att skvätta ut all mat.

Det är också bra för fåglarna då det inte är lika stor risk för överföring av sjukdomar som till exempel salmonella. Koltrastar och en del andra fåglar föredrar söka efter sin mat på marken. Så jag brukar sprida ut lite frön på marken, olika platser varje gång för att minimera risken för smitta. Det ger även ekorren en chans till att finna föda.

Nötväckan först på plats

Dags att mata fåglarna., nötväcka
Nötväcka © Foto: Roger Vikström / Rvbild

De första fåglarna som brukar finna matningen varje år är nötväckan, en lite flitig krabat som flyger i skytteltrafik mellan automat och ett lämpligt träd att gömma fröet i. Det gömmer oftast fröet som den gör plats för, under en bit bark.

Dags att mata fåglarna.
Nötväcka © Foto Roger Vikström / Rvbild

Nötväckan klättrar bra uppåt, nedåt och åt sidorna. Bland fåglar i Sverige är den ensam om att kunna klättra och hoppa nedåt med huvudet före. Under vår sommar jagar nötväckan spindlar och insekter. Höst och vinter är den en flitig besökare vid min fågelmatning där den äter jordnötter, fröer såsom solrosfrön. Nötväckor samlar gärna på sig mat som den kilar fast i springor i träden och hackar upp med sin kraftiga näbb, på ett sätt som påminner om hackspettar.

Dags att mata fåglarna.
Nötväcka © Foto Roger Vikström / Rvbild

Enligt miljöbalken är skadedjur ur en hygienisk synpunkt en risk för människors hälsa

Att mata fåglarna. Domherre i vinterlandskap
Domherre hane i snölandskap © Foto: Roger Vikstrom / Rvbild

Oönskade gäster

Om man beslutar sig att mata fåglarna så gör man det med fördel i närheten av där man bor. Tillräckligt långt ifrån bostadshuset så att möss o andra oönskade gäster inte tar sig in i huset. Men tillräckligt nära som man enkelt kan fylla på när maten tryter vid matningsplatsen

Vilka gäster besöker matningen

Domherren har jag inte sett till ännu, annars är det en hel del fåglar som kommer på besök. Det är inte bara talgoxen som kommer utan även blåmesen, nötväcka samt även större hackspett. Även andra fåglar kommer på besök, det är nötskrikan som tillhör släktet kråkfåglar. Det är en mycket vacker färggrann fågel. Mindre vanlig är trädkryparen som jag trodde redan flyttat söderut då dess huvudsakliga måltider består av insekter

Höstens alla fåglar
Trädkrypare © Foto Roger Vikström / Rvbild

Övriga gäster

De kommer och går men många av dessa återkommer regelbundet såsom ekorrar, ja jag vet det handlar om att mata fåglarna, men ekorren är väldigt välkommen vid mitt fågelbord

Ekorre vid min fågelmatning
Ekorre. © Foto Roger Vikström

På menyn

Det som det är mest åtgång på är skalade jordnötter, Solrosfrön samt talgbollar i nämt ordning. På menyn står även viltfågelblandning som de flesta av mina gäster ratar än så länge. Nötter o osaltat smör gillar Större hackspettarna som kommer samt givetvis nötskrikorna

Barn gillar att se på när jag matar småfåglarna

Det är inte bara fåglar som besöker matningen i Slagsta norra Botkyrka, en dag när jag fyllde på solrosfrön hade jag ett helt gäng med förskolebarn som publik, det var verkligen nyfikna och ställde en hel drös med frågor. Jag vet att det är två förskolor som regelbundet kommer besök. Åtminstone den ena förskolan har fågelböcker med sig så att barnen får lära sig vilka småfåglar som kommer på besök. Nytt för i år , en förskoleklass kommer att besöka mig o matningen i vinter. Roligt både för dem o mig, då jag kan berätta o kanske svara på deras frågor

Avslutande tankar

Sammanfattningsvis är beslutet om hur länge du bör mata fåglar en personlig och ekonomisk fråga. Gå ihop med likasinnade o dela på kostnaden för maten. Det finns inget enkelt svar, men genom att vara medveten om säsong, plats och eventuella konsekvenser kan du göra ett val som gynnar både dig själv och de vackra fåglarna som besöker ditt område. Så njut av fågelmatningen.

Sist men inte minst. det är inte olaglig att mata småfåglar i skogen.

Relaterade inlägg:

Olagligt att mata småfåglarna, läs mer på natursidan

HEJ 👋

Registrera dig för att få uppdateringar från min blogg

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

For security, use of Google’s reCAPTCHA service is required which is subject to the Google Privacy Policy and Terms of Use.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.