12 oktober 2026 | Fotojournalistik, bildteknik och natur
Den här veckan fastnade jag särskilt för en undersökning från IPTC. Den handlar om något som jag tycker att vi fotografer borde prata betydligt mer om: vad som händer med vår bildinformation när fotografier publiceras på nätet.
Samtidigt fortsätter utvecklingen av C2PA och Content Credentials. Och från fågelvärlden kommer en glädjande naturvårdsnyhet.
Fotografens namn försvinner – även 2026
Den 5 oktober presenterade International Press Telecommunications Council, IPTC, sin nya tjänst Metawatch. Den undersöker hur väl nyhetsmedier bevarar informationen som följer med digitala fotografier.
I den första redovisningen analyserades 6 580 bilder från 425 nyhetsmedier. Endast 11 procent innehöll någon IPTC-information. Fotografens namn fanns kvar i 7,9 procent och upphovsrättsinformation i 5,6 procent.
Det innebär inte att bilderna saknar upphovsrätt. Men informationen som hjälper andra att identifiera fotografen har försvunnit.
Hur ser det ut i Sverige?
Sverige placerade sig på femte plats bland 34 jämförda länder. Men resultaten varierade kraftigt mellan de fem svenska medier som undersöktes. Svenska Dagbladet och Aftonbladet fick poäng för bevarad metadata, medan Dagens Nyheter, Expressen och SVT Nyheter fick noll i det begränsade urvalet.
Det säger inte hur varje enskild bild hanteras. Ändå väcker det en viktig fråga: Vi fotografer lägger tid på bildtexter, namn och upphovsrättsinformation. Men vad hjälper det om informationen försvinner på vägen till läsaren?
För mig är det här inte bara en teknisk fråga. Det handlar om respekt för fotografens arbete och om möjligheten att kontrollera en bilds ursprung.
C2PA – från teori till praktisk användning
Den 13 oktober samlas representanter från bland andra BBC, NHK, Sony och Adobe i Tokyo för Media Provenance Summit. Där diskuteras hur C2PA och Content Credentials kan användas i redaktionernas arbete.
Hur bevarar vi information om en bild från fotograferingsögonblicket, genom redigering och bildleverans, ända fram till publicering?
C2PA är ingen garanti för att en bild visar sanningen. Men tekniken kan hjälpa oss att kontrollera varifrån ett digitalt material kommer och vilka förändringar som har registrerats. För oss som arbetar med dokumentär fotografi är det en viktig utveckling.
En framgång för Sveriges ängshökar
Veckans positiva naturvårdsnyhet kommer från BirdLife Sverige.
En ängshök som kläcktes på Öland har häckat på Gotland och fått tre ungar. Det är första gången sedan det nationella åtgärdsprogrammet startade 2011 som en ringmärkt ängshök från Öland konstaterats häcka i ett annat landskap. Även i Östergötland har en Ölandsmärkt hane gjort ett häckningsförsök.
Det är en viktig milstolpe för naturvårdsarbetet, även om det inte betyder att arten är utom fara.
Mina tankar efter veckan
Det som framför allt stannar kvar hos mig är IPTC:s undersökning. Vi diskuterar mycket om AI-genererade bilder och hur vi ska kunna avgöra vad som är äkta. Men samtidigt försvinner grundläggande information från vanliga fotografier.
Vem tog bilden? När togs den? Vem äger rättigheterna?
Jag tycker att vi behöver arbeta med båda frågorna. Att skydda äkta fotografiers ursprung är minst lika viktigt som att upptäcka manipulerade bilder.
Roger Vikström / RVBild
Lämna ett svar