Årets fotograf 2020
Jag har fått möjligheten att ställa lite frågor till Årets fotograf 2020 Lotta Härdelin Fotograf på Dagens Nyheter. Pristagare i Årets bild, i klasserna. Årets Fotograf 2020 samt Vardagsbild utrikes 2020. Stort grattis Lotta! Det är verkligen bilder som gör skillnad! Otroligt starka bilder.
Fet text frågor som jag ställer.
Bildens betydelse
Vad är det som gör en bild bra?
Om bilden är bra eller inte beror på om den uppfyller det syfte berättaren har. Är bilden tänkt att framkalla glädje är den bra om den framkallar just glädje. Sen om bilden ska väcka engagemang är den bra om den väcker engagemang. En bild som är bra i ett sammanhang kan vara helt misslyckad i ett annat. Först måste man fråga sig – vad är bilden tänkt att förmedla?
Är det skillnad på olika sorters bilder, till exempel nyhetsbilder kontra naturbilder?
Alltså, en enorm skillnad . Eftersom det är som att fråga om det är skillnad på skönlitteratur och poesi. Eller punk och klassisk musik. Jag har en enorm respekt för naturfotografer, upplever att, om jag får tillåta mig att generalisera en smula, den tekniska skickligheten är oerhört hög bland många naturfotografer, men att det kanske saknas intresse av att delta i samhällsdebatten?
När jag ser många vackra naturbilder, men jag har ofta svårt att tolka budskapet. Jag är inte intresserad av naturfotografi eller ”streetphotography”.
Bilder som gör skillnad
Lotta Härdelin Årets fotograf
Kan du berätta hur den togs …. trots att det är ditt yrke att dokumentera händelser hur klarar du det?
Jag hade föreslagit för min nya chef Malin Bonde att DN borde skildra bränderna i Australien. Efter ett par dagar ringde hon och sa att det var klart, att jag fick åka. Efter någon vecka i New South Wales började jag läsa rapporter om att en hel ö, Kangaroo Island, höll på att brinna upp.
Ön har kallats Noaks Ark pga. sin betydelse för den biologiska mångfalden så jag föreslog för Malin och vår redaktör Matilda E Hansson att vi skulle åka direkt dit och berätta om den hotade biologiska mångfalden.
Naturkatastrof, en hel ö brinner.
När vi landade på flygplatsen utanför Kingscote brann det överallt, större delen av ön var avstängd. Många hotell hade brunnit ner eller var stängda. Första natten hyrde vi ett tält.
Efter några dagar på ön lyckades vi ta oss förbi avspärrningarna och hittade fram till ett nyinrättat provisoriskt djursjukhus. Det var ett tält med tre-fyra rostfria bänkar där de tog hand om brännskadade koalor.
I början av 2020 brann 48 procent av ön upp och hälften av de cirka 50 000 koalorna dog.
På den här kliniken mötte vi en man som åkte runt i sin bil och letade upp brännskadade koalor som han tog med sig till tältet för vård. Vi frågade honom om vi fick åka med och berätta om hur han letade efter skadade koalor. Några timmar senare hade jag tagit bilden på koalan i den förkolande skogen.
Vad är din drivkraft och hur påverkar det dig med att ta så starka hjärtskärande bilder på Koalan
Min drivkraft är att göra något vettigt av min stund på jorden. Ge en röst till människor som kan bidra till förändring. Synliggöra skevheter. Sprida bra energi. Kort och gott göra världen en gnutta bättre. Det är lättare att uthärda tuffa situationer om jag tror att min närvaro kan göra saker bättre på sikt.
I mitt arbete exponeras jag för sjukdom, sorg, död, extremväder, våld och känslomässiga ytterligheter. Man vänjer sig aldrig, men man lär sig leva med det.
Lotta Härdelin Årets fotograf hade kameran på hyllan i 15 år
Vad tror du? Varför är det så många som reagerar på bilder på djur som far illa.
Under 15 år lade jag kameran på hyllan. Tog inte en enda bild. Under dessa år utbildade jag mig till civilekonom, var fotochef, grafikchef, nyhetschef, och arbetade i redaktionsledningen. Vi människor har lätt att identifiera oss med djur. Djur kräver lite av oss men kan ge mycket tillbaka. Vi ser ofta djur som värnlösa, som offer för våra egna tillkortakommanden.
Vilken naturbild kommer du ihåg? någon som etsat sig fast i ditt minne.
Naturfotografin är tekniskt intressant, men teknik är inte mitt stora intresse och jag inspireras inte i huvudsak av fotografer. Jag inspireras av berättare oavsett uttrycksmedel. Vidare ser jag mig själv som journalist med en stark visuell röst.
Naturfotografi är ett helt annat språk än det jag behärskar. Den enda naturfotografen jag kan komma på att jag följer med intresse är Paul Nicklen. Men den bild av honom som berört mig mest är ”Rock Runner” det är en hyllning till en stark kvinna.
För övrigt verkar naturfotografin befinna sig där pressfotografin var på -70-talet.
Lotta Härdelin
Det är en stor dominans av män som utövar yrket, håller i workshops, är mentorer och vinner tävlingar. Jag skulle kanske behöva en kvinnlig förebild här? Det griper inte riktigt tag i mig nu. Lotta Härdelin Årets fotograf är den andra kvinnliga fotograf som som erövrat titeln som åretsfotograf på 50 år. Ragnhild Haarstad var den förste som vann den titeln 1971.
Kameran ett arbetsredskap
Har du några förebilder inom fotografin.
När jag är ledig tar jag inga bilder. Jag använder kameran som ett arbetsredskap för att förmedla en berättelse. En stor del av min tid går åt till att läsa på, hitta nya infallsvinklar, researcha inför kommande uppdrag.
Jag inspireras av visuella röster som har en idé om varför dom tar bilder överhuvudtaget. Vad vill dom förmedla, och varför? Jag blev nockad av Elin Berges bok ”Awakening”, men annars får jag mest energi av utländska kvinnliga fotografer som Amy Vitale eller t.ex. Hannah Reyes Morales.
Vilket är ditt bästa fototips?
Om du inte vet vad du vill berätta- lägg undan kameran och lev livet istället. När du har en idé om vad du vill berätta – provsjung din röst. Våga ta ton även om din röst inte är fulländad. Du lär dig.
Är naturen och miljö viktig för dig?
Naturen är allt vi har. Men i min uppväxt var jag aldrig ute i naturen. Jag spelade tennis, hängde på stan.
Naturintresset kom med åren. Nu är det det enda jag vill göra så fort jag är ledig. Mitt guilty pleasure är att ägna osannolikt många timmar på olika lättviktsforum. Facebookgruppen ”Vandra fjäderlätt” har tagit oproportionerligt stor del av mitt liv det sista året.
Vem vet, jag kanske kommer ut som naturfotograf om det fortsätter!
Organisationer som specifikt arbetar med skyddet av koalan menar att minskningen är så pass stor att den borde kategoriseras som funktionellt utdöd, men det finns även de som motsätter sig detta påstående Källa: Wikipedia
