Lappugglan.
Lappugglan sitter stilla på sin utsikspost spanar ut över gärdet. Den lyssnar efter något som prasslar i det tjocka fjolårsgräset, den har oerhört bra syn och hörsel.
Den jagar huvudsakligen smådjur som lämlar, sorkar och möss. Ljudlöst lättar den i från sin utsiktsplats och med focus på något i fjolårsgräset.
En ljudlös jakt.
Strax innan den dyker ner mot sitt byte fäller ugglan ut sina stora vingar samt stjärtfjädrarna för att bromsa farten, innan den dyker ner för att ta sitt byte Det är långt ifrån alltid den lyckas.
Lappugglan nära hotad
Det allvarligaste hotet utgörs av minskad tillgång på lämplig häckningsmiljö , särskilt boplatser på grund av skogsbruk. Speciellt påtagligt har detta blivit sedan arten konstaterats, vara regelbunden i Norr- och Västerbottens kustland, i centrala Jämtland samt tidigare även i Tornedalen.
Att stora skogsområden som under många år utgjort häckningslokaler för lappuggla har utan hänsyn avverkats, i flera fall t.o.m. under häckningsperioden för lappugglan eller dess värdarter. Flera kända häckningslokaler är akut hotade av förestående avverkningar.
Andra hot utgörs av okynnesskjutning av rovfåglar och ugglor, däribland lappugglor, samt handeln med hotade och sällsynta arter och deras ägg. Trafiken och eldöden har också konstaterats drabba många lappugglor, särskilt under vårvintern och häckningstiden.
Vad kan göras
Inom lappugglans häckningsområden bör särskild hänsyn tas till de arter som förser lappugglan med bon. Biotopskyddsåtgärderna måste därför inriktas på att bibehålla möjligheten för ursprungsarterna . Som duvhök, ormvråk och bivråk, att upprätthålla sina häckningsplatser. Eftersom lappugglan sliter mycket hårt på bona i samband med häckningen, raseras dessa efter kort tid.
Om inte ursprungsarterna ges möjlighet att under mellanår, då lappugglorna inte häckar, själva häcka i och underhålla sina bon. Den svenska lappugglepopulationens fortsatta utveckling bör noggrant och kontinuerligt följas med avseende på dess numerär, utbredning, boval, biotopval, populationsstruktur, häckningsbiologi, biotoputnyttjande, ortstrohet och fluktuationer samt förhållandet mellan lappugglan och andra arter.
Studier och uppföljning bör ske av lappugglan och de rovfågelarter som den är beroende av, även avseende störningstolerans och miljöanpassning. Skogsbrukets påverkan på dessa arter bör särskilt studeras. Lappugglans status som häckfågel upprätthålls numera till mycket stor del på artificiell väg genom ideella insatser inom artens kärnområden i Sverige.
Källa. Artdatabasen
